Rosa fluff :)

Äntligen får jag sätta mig i soffan, upp med benen på bordet och låta lugnet lägga sig. Lugnet och saknaden. Saknaden efter båda mina älsklingar i livet. Han som får mitt hjärta att slå fortare när han ser mig i ögonen och som alltid håller en beskyddande arm runt mig. Och han som jag älskar i alla lägen så jag tror att hjärtat ska spricka. Nu är det ett dygn kvar tills den förste kommer och två dygn tills den andra kommer hem igen.

Jag funderar över vänskap. Vad är vänskap när den verkligen sätts på sin spets? Hur långt är jag beredd att dra ut på vänskapen om det är så att delar av den strider mot alla mina principer och när delar av den gör ont, så ont... Hur säger man vad man känner till sin vän när man vet att det kan skada vänskapen för livet om den inte gör att det man säger kan leda till en vändpunkt?
Vänskap är som vilken annan relation som helst. Den måste föregås av ärlighet, omtanke och kärlek. Hur visar jag att jag älskar dig och jag vill hjälpa dig men jag tycker att ditt handlande är fel!

Idag är känslorna nära ytan och jag längtar efter vissa saker i mitt liv... Konstigt det är vad olika saker man längtar efter och saknar vid olika tillfällen i livet... Jag hoppas jag slipper längta så länge till och jag hoppas att det rosa skimret som vi har runt oss nu inte försvinner alltför fort igen. Men jag har hört att det är ganska vanligt att man genomgår en liten kris när man varit tillsammans i ungefär ett år. Jag vet inte jag men så kanske det är..
Nu ska jag gå och se om mina "kokosbräck" som jag har i kylen snart är kalla och klara :P Mums...
Ciao

Vilken dag!

Två och en halv timme hos frissan på tom mage. Illamåendet var totalt men resultatet blev bra. 10 timmar utan mat. Akut trädgårsröjning och därefter borttappande av plånbok och efter diverse spärrande åtgärder kommer samtalet om att den är i säkert förvar och att jag ska få den tillbaka.. Vet inte om jag ska skratta eller gråta.
Men det är något magiskt med "plånboksborttappande" och Sofia Lindström. Dom kommer alltid tillbaka! Jag har haft plånböcker som återfunnits i stånd på marten, plånböcker som kommit tillbaka i ett vadderat kuvert från Skåne. En plånbok som dykt upp efter flera månader i en låda på Pekås... Osv, osv....

Nu är jag i alla fall helt slut och ska snabbast möjligt inta horisontalläge..
Puss o gonatt!!

Vinden har vänt!

Nu vet jag saker jag inte visste för en månad sen... Jag har lärt mig massor om kärlek och om mig själv som jag tidigare bara trott att jag vetat.
 Nu vet jag att känslor inte är konstanta. Känslor kan avta och dom kan komma tillbaka... Det låter så självklart att man har svackor och det är ju sånt man säger till alla andra och sånt man får höra av andra när man själv har det lite knackigt i förhållandet. Men jag har inte riktigt tagit det till mig.
Jag har trott att man alltid kan känna den där lilla gnistan om kärleken är äkta men jag har nu fått tänka om. Min älskade sambo har som tur är aldrig gett upp hoppet om oss utan han har varit stadig som en klippa och gjort allt han har kunnat för att inte ge upp oss medan jag har varit mer av en flyende natur. Jag har närmare till att ge upp. Tack älsklingen för att du älskar mig trots mina nycker och mitt flyktbeteende.

Vi hade fest här igår kväll. Superkul att det kom så många kompisar till Robin! Och festa, det kunde vi... Satan i gatan ;) Oj oj oj va överförfriskade vi blev... :P Men kul hade vi in i det sista.

Jag fick också känna lite svartsjuka och det är jag faktiskt väldigt glad över. Min! Han ska va bara min! ;) Gnistan är åter tänd, lågan brinner, kärleken frodas och växer igen. Jag älskar det! Livet är underbart...
Tack och hej...

Wii!!

Jag är kär!

Underbara känsla! Släpp mig aldrig!

I am high om life! :D

Morgonstund har guld i mund...

Tv-spelet används flitigt här på helgmorgnarna... Oftast innan jag kommit upp men just idag bestämde sig mitt lilla hjärta för att leka med sina leksaker på morgonen för en gångs skull! Mannen ligger uppe i sängen och sover sin skönhetssömn. Jag gör mitt bästa för att unna honom den ;) samtidigt som jag sitter här och våndas över mitt dåliga minne och min självupptagenhet! Jag har gått hela veckan och väntat på att få gratulera min bästa vän på trettioårsdagen men när den väl kommer så sviker minnet och när jag för en gångs skull en dag inte känner mig tvungen, och därför låter bli att gå in på FB så resulterar det i att jag missar att gratta henne på sin födelsedag! Grr... Bättre att va "facebooknörd" på heltid alltså :P

Men jag älskar verkligen att komma upp på morgonen! Det är då jag är som mest fylld av energi och motivation att göra saker. Det är då som jag orkar plocka ur diskmaskinen och hänga tvätten som jag va för trött för att ta hand om kvällen före. Många tycker jag är knäpp som tar en promenad, planterar om lite blommor, lagar mat att ta med till jobbet, dammsuger o. dyl innan jag börjar jobba halv 8. Ja inte alla dom grejerna förstås men något av det. Men jag blir verkligen effektiv den tiden.

Tänk på morgonen när man öppnar dörren och kliver ut på trappen, möts av en varm solstråle av morgonsol, hör fåglarna kvittra, ser daggdropparna glittra i gräset och känna doften av nyklippt gräs där man står... Vad kan ge mer energi!?

Det går bra nu :)

Missarna är födda och underbara. Solen skiner. Energin har återvänt för att förhoppningsvis stanna. Vi har fått den nya bilen, fått den gamla såld och det verkar bli en lösning på problemen med mitt hus. Gött!!
I helgen öppnade jag mitt hjärta för min älskade sambo och lät alla instängda känslor få komma ut och chockad blev jag!! Det visade sig att detta som jag bävat för hela veckan blev som en vändpunkt för oss och mina känslor. Jag kan inte förklara det men något hände inuti mig där och då...
Han har ju förstås förmågan att överraska mig till det bättre när det verkligen behövs och ta fram det där lilla extra när jag nästan tappat hoppet... Tack älskling!
Så nu tänkte jag fortsätta njuta av min återfunna energi och göra lite för mitt hem :)
Kram på er!!
OCH... Det är inte över förrän det är över! Glöm aldrig det... ;)

Villkorslös kärlek...

Kärlek är en märklig företeelse.
Den överrumplar en när man minst anar, den fattas en när man som mest behöver den. Den kommer i olika skepnader.
Den kan vara en uppskattande kommentar från en kollega, en blombukett man inte hade förtjänat.
Den kan visa sig i fysisk form som en kyss eller en klapp på axeln. Den kan komma som en fråga och den kan komma i vredesmod.
Kärleken kan vara sårbar och den kan vara stark som diamant.
Den kan försvinna för en stund för att sedan komma tillbaka. Den kan visa sig som sin raka motsats.
Kärleken kan vara svår att hitta och omöjlig att bli av med. Den finns i och påverkar hela din kropp och hela din själ.

Men en sak med kärlek kommer aldrig förändras och det är att om du väljer att tänka och handla kärlek så kommer kärleken komma till dig. All kärlek du ger kommer du få tillbaka och det kommer kännas som om du får det tusenfalt. Så länge du ger den villkorslöst utan att kräva något tillbaks.
Att önska sin värsta fiende lycka till från hjärtat eller att önska din älskade all lycka med att gå vidare i livet kan vara det svåraste, men kanske det bästa, du någonsin gjort.

Ge kärlek och du får kärlek...

Snowy Bursta!

Snö! På min födelsedag!? Nej, vet ni va! Detta är inte okay...

Idag va det dags för min 29e födelsedag... Jag är så barnslig när det gäller högtider. Då blir jag 5 år igen och vill att hela världen ska kretsa kring mig. Men för att inte behöva bli besviken för att inte bli  nog firad så säger jag inget till någon om att jag fyller år och bjuder inte heller hem knappt någon. Just för att det är så jobbigt om dom inte skulle komma. Jag vill inte heller att någon ska behöva göra sig besväret att fira mig eller känna sig tvungen att köpa någon present. Men sen känner jag mig så ensam när dagen är över för att det blir så småskaligt firande... Typ Status Quo! :P Ursäkta för att jag finns liksom.. Gud så dum man är!

Men jag är absolut superglad för de som kom hit! De som jag bjöd... :P Mamma och Johanna med barn. Och så kommer pappa med sin familj imorgon. :)

Denna dag kommer i alla fall bli ihågkommen som en speciell dag. Det var födelsedagen då det snöade. Födelsedagen som Sigge kom sjungandes "Ja må hon leva" ned, för trappen nyvaken. Födelsedagen jag bakade LCHF bounty. Födelsedagen då jag blev firad tillsammans med två andra barn på Förskolan Klätten  :P

Nu känner jag ögonlocken tynga och ser sängen som en hägring där framme. Det har varit en bra dag! Tack alla ni som bidragit till att göra den bra. Alltid värt att ha en anledning att träffa sina kära och äta godsaker ;)

Mmm... ZzzzzzzzzzZZzzzzzzzzzzzzzZZZZZZZzzzzzzzzzzzzzzzzzzz.................

Inte OK!!! ;)

Trött!!

Är så slut! Blir så trött! Jag är så grymt less! Orkar inte! Det måste sluta! Finns ingen ork kvar nu. Vill bara tömma skallen och sluta tänka så förbannat på allting. Sluta spekulera i allt. Önskar det fanns en hjälm man kunde sätta på sig som liksom speedade upp alla tankeprocesser i hjärnan så det gick som på snabbspolning eller nåt. Då skulle jag gå omkring i den i några dagar så skulle det vara lugnt inne i mitt huvud igen :)

Mycket bekymmersfria människor? :)

Tankar om kärlek...

Kyss min panna.

Kyss min hals.

Kyss min navel om du ska kyssa mig alls.

Grip om min nacke.

Grip om min rygg, känn hur jag blir lugn och trygg.

Säg mitt namn och vänd mig om

se mig nu

och kom, ja kom...

S.L 2011-05-01…

Resumé...

Fy tusan vilken dröm :( Jag avskyr verkligen dom här drömmarna där jag blir brädad av exet! Alltså av min killes ex.. Det är min ständigt återkommande dröm och den gör så fruktansvärt ont... I drömmen har allt man någonsin haft tillsammans glömts och tappat all betydelse.
Det sägs att drömmar är förberedande bearbetning av rädslor man bär på.. Att man liksom förbereder sig på vad som kommer komma. Hoppas inte det...

Igår va det Valborgsmässoafton... Vi grillade tillsammans med mamma och en god vän. Sen va det meningen att vi skulle ha tittat på brasa och fyrverkerier men vi stängde dörren och åkte hem igen när vi hörde pensionärerna skråla bibliska sånger "så nära bibeltexten som möjligt" inifrån kaffe- och smörgåscaféet på Sundsberget. När vi kom hem somnade först Sigge och sen jag i soffan... Fyrverkeriet gick visst att se från soffan och jag undrade om vi inte skulle ha stannat men då sa min kloke sambo att 21.10 skulle han varit vansinnig för att det inte hade börjat. 21.20 skulle jag ha varit vansinnig för att han va förbannad. och 21.30 skulle Niklas och Sigge ha börjat gråta för att vi skulle va så ovänner ;) Ibland får man offra sig för friden...

Nu är det söndag igen och måndagen stundar... Vet inte varför jag har så svårt för dom här måndagarna.. Kanske för att jag har så höga krav på mig själv? Jag känner inte alls detsamma inför veckans andra dagar... Jaja.. Jag får försöka komma ihåg att jag inte kan förändra världen med den lilla tid jag har, och att det inte heller är meningen. Komma ihåg att min ambition är att göra mitt bästa och inte att utföra mirakel...

Idag tänkte jag försöka få någonting gjort inomhus. När jag är såhär orolig inombords som jag varit ett tag nu så letar jag mig alltid bort från min trygga punkt medan när jag känner mig lugn och harmonisk gärna håller mig hemma och jobbar för att hålla fint och göra fint.. Numer flyr jag gärna bort till kompisar, till affärer till Facebook eller hit till min uttömningsplats för känslor och tankar...

Jag känner att hormonerna har dragit sig tillbaka för tillfället och jag ska passa på att njuta av känslan av lugn.

Det är ju förresten Maj nu också!! :D
Bästa månaden på året! För nu fyller jag och Lena år!! Grattis vi! <3
På tisdag smäller det... Då är det bara ett år kvar till trettiostrecket. Känns helt okay faktiskt. :) Det känns som om jag har uppnått mycket av det jag velat uppnå redan och jag känner att jag kan ta livet med ro..

Puss / Sofia

Valborg för ett år sen.. Och kommande födelsedagsbarn.. Happy Birthday to us! :)