tisdag 28 juni 2011

Blir så trött på mig själv!!

Känns som om hur jag än försöker så blir det knas ändå.. Tog t.ex tjänstledigt utan lön nästa vecka för att åka bort med sambon på lite kärlekssemester och då visar det sig förstås att han inte har semester förrän veckan efter det :/ Jag gör mitt bästa för att göra dem jag bryr mig om glada men det blir nästan alltid fel känns det som. Jag måste va så pinsamt svag i mig själv! Jag bryr mig om vad alla tycker och tänker.. Jag är extremt känslig för minsta lilla sinnesstämning. Jag är så trött på att va jag just nu!
Jag drömmer mig ibland bort till ett annat universum där jag är stark i mina åsikter, där jag skulle vara glad hela tiden och ta det mesta med en klackspark. Ett universum där jag vågade lita på mina egna insikter och agerade utifrån dem utan att behöva oroa och misstro mig själv.
Jag vill vara självständig, stark, klok! Jag vill vara totalt oberoende av bekräftelse... (Skriver jag sjukt nog i min blogg som jag kommer dela med mig av till 500 FB "vänner" sen) En av mina drömmar är att klara mig helt utan den här bloggen eller ännu hellre Facebook. Jag skulle vilja skriva böcker istället! Men ändå så sitter jag här ikväll igen...

"Once you started you can never go back!"



måndag 27 juni 2011

Hoppet är det sista...

...som överger människan. Ja det är nog så. Hur hopplöst det än känns ibland så finns det alltid en liten gnutta hopp kvar att hålla fast vid och det lilla hoppet kan vara räddningen ut ur hopplösheten.
Min pappa har alltid sagt till mig att "Om du går och funderar över något och inte vet hur du ska göra så är det lika bra att ta ett beslut. Du kommer ganska snart märka om det va ett bra beslut. Och skulle det inte va det så är det väl bara att ta ett annat beslut?" Det här låter lite knepigt på ett sätt men orkar man ta en titt på den bistra sanningen så är det just så. En riktig "vinn-vinn situation". Hoppar jag och känner att det känns bra så va det rätt. Hoppar jag och det känns fel och man går tillbaks så vet man ju det och man behöver inte fundera mer och då vann man den vissheten. Hoppar man och den andre inte vill försöka igen trots att man själv vill så va det ju rätt då också för då va det ju inte rätt ändå.
Men va jobbigt det är innan man hoppat och innan man vet om det var rätt att hoppa...

Viktigt bara att man alltid jobbar framåt! Att försöka på nytt får inte bli att gå tillbaka" utan att lära sig något och sedan gå framåt! Viktigt viktigt... (Love you Lena <3)






Sweetie... I miss you!

lördag 25 juni 2011

Låt mig få...

Längtar! Underbara känsla.. Jag LÄNGTAR efter dig! Kom hem! Låt mig få vara i ditt starka grepp! Låt mig få säga att jag älskar dig.. Låt mig visa dig vem jag är. Du behöver inte mig. Jag behöver inte dig. Men låt mig vakna varje dag och välja att vara den bästa för dig...

måndag 20 juni 2011

Så var sagan slut...

Det gör ont! Jag visste att det skulle göra ont men ändå så kan man inte förbereda sig på hur det skulle kännas. Jag vet att det vi gör är rätt och jag ångrar ingenting men ändå känns det så tungt...
Ingen kan i alla fall säga att vi inte försökt. Jag vet att du har gjort det även om du inte tror det.
Vi har skrattat tillsammans, varit lyckliga tillsammans men ändå räckte vi inte ända fram. Men faktiskt så ska man inte behöva kämpa hela tiden för att få något att fungera. Jag tror att när det är rätt så behöver man inte kämpa för att hålla humöret på topp hela tiden. Då det är rätt så kommer lugnet, känslan av trygghet och glädjen av sig själv.
Du är en underbar människa och jag önskar att jag kunde ha varit rätt för dig men ingen av oss ska behöva kompromissa med oss själva som människor. Först känns allt så underbart men efter en tid så märker man. Antingen så växer man ihop eller så växer man isär...
Det finns ett stort hål i mitt hjärta som förut brukade fyllas utav kärlek från dig. Det gapar nu ekande tomt och jag känner mig allt annat än hel...
Men konstigt vore det väl annars?

fredag 17 juni 2011

Pappa...



När jag var liten tyckte jag att du va den roligaste pappan av alla. Du va han som alltid sa dom roliga kommentarerna. Du var pappan som alltid ställde upp och skjutsade och pappan som gjorde dom godaste pannkakorna. Du va bäst i världen på att göra musik och ingen pappa va någonsin så cool på scen som du. Du va den som visste mest och berättade om intressanta saker och i mina ögon hade alla som tyckte annorlunda än dig fel. I min värld har ingen pappa någonsin älskat sin dotter med en så stark kärlek som den du hyser för mig. Ditt ansikte var det första jag såg när jag föddes och dina ögon var de första som mina mötte. Sedan dess har du stått som en solid vägg vid min sida. Du har varit den jag ringer när världen rasar. Du är den personen jag går till när jag behöver tröst eller få lätta mitt hjärta. Det är dig jag vill prata med när jag behöver styrka eller ett gott råd.

När jag var fjorton år och jag va på väg att hamna på fel väg va du pappan som sa till mig att "Så länge du är ärlig mot oss så kommer vi att ge dig möjligheten att visa att du kan ta ansvar. Men om du bryter vårt förtroende så kommer du inte ges den möjligheten. För ett förtroende tar lång tid att bygga upp men det kan raseras på ett ögonblick."

Tack vare våra samtal va det jag som sa till dig som fjortonåring att "Varför pappa skiljer inte du och mamma er? Ni är ju inte lyckliga."
Du och jag har alltid värnat om varandras lycka i livet och det är det som kärlek handlar om i grunden. Att alltid vilja att den andre ska ha det bra och att med glädje ge av sin egen bekvämlighet för den personens skull.

Det är du som har lärt mig att alltid fråga mig själv vad jag tycker känns rätt i hjärtat och att handla därefter. Du har fått mig att våga stå upp för det jag innerst inne känner är rätt, vilka konsekvenser det än får... Det är du som lärt mig se skillnaden mellan att handla utifrån kärlek eller utifrån rädsla och att alla känslor och alla handlingar härstammar från någon av dessa och att de två är varandras motpoler. Få människor kan se hur vissa av mina handlingar och val i livet faktiskt kommer av kärlek även om det kan verka tvärt om, men du kan.
Idag fyller du 60 år och jag vill att du ska veta hur otroligt mycket du betyder för mig. Du är och kommer alltid vara min idol . Vad du än gör i livet...

Min pappa är bäst :)

Pappa och Freja -08

lördag 11 juni 2011

Svammel...

Vad är det som är viktigt i livet? Egentligen... Är det att ha pengar och ett vackert hem? Är det att ha en fin bil och snygga kläder. Är det att ens barn har någon form av aktivitet att utföra varje dag? Är det viktigt att kunna bevisa sin oskuld för andra? Eller är det viktigare att veta med sig själv?

Nej för mig är det inte viktigt med pengar, det är inte oviktigt, man måste ju leva men det är inget jag går och funderar över dagligen.
Att ha ett vackert hem? Nej men jag vill ha ett trivsamt hem. Jag ska känna mig glad, trygg och lugn i mitt hem. Det är viktigt för mig.
För mig är det viktigt att ha någon att bry mig om. Min son är det allra viktigaste, att va en bra mamma hör också dit.
Att känna att jag alltid har gjort mitt bästa är viktigt för mig. Även om det bästa kanske i vissa lägen är att inte göra något alls.
Att jag är sann mot mig själv är också viktigt för mig. De gånger jag inte gör det skapas skuld och skulden är den tyngsta bördan jag har. Därför är det väldigt viktigt för mig att hålla mitt samvete så rent som möjligt och det försöker jag uppnå genom att vara sann mot mig och mot andra. Även om det inte alltid uppskattas...
Ibland orkar jag inte och då hamnar skammen som ett tungt ok på mina axlar.

Det finns bara ett sätt att aldrig behöva oroa sig för att säga fel eller hur man ska "ta sig ur" någonting och det är genom att alltid säga sanningen...

Pöss och hej...

En sådan skulle man vilja ha ibland... :P

tisdag 7 juni 2011

Där framme...

Känner mig tom. Jag känner en saknad, en längtan. Du ska bara finnas där. Du har en given plats i mitt liv och jag vill inte vara utan dig. Ändå ses vi så sällan och pratar nästan aldrig. Men du ska bara va där!
Bakom ögonlocken bränner tårar. Tårarna som aldrig vill komma ut... Tårarna jag alltid trycker bort. "Jag tar dom sen". Livet är orättvist. Besluten du står inför är beslut ingen borde behöva fundera över. Som om du inte fått utstå nog! Men jag unnar dig att inte längre känna smärta även om vägen dit är fruktansvärd. Du lever min värsta mardröm ska du veta och det är därför jag inte orkar. Därför jag inte orkar fatta. Men du finns i mitt hjärta hela tiden. Fan också!!

måndag 6 juni 2011

Nationaldagen idag!!

Eller varför dessa utropstecken egentligen? Den betyder faktiskt ingenting för mig mer än att den gav mig en extra söndag den här veckan som jag ändå inte kunde uträtta mina ärenden på.. Istället har jag stått med rumpan i vädret och rensat ogräs och planterat här och där...
Just nu längtar jag till semestern! Eller arbetslösheten... :P Men först väntar jag besked om jobb i höst. Hoppas hoppas! Håll tummarna för mig!!
Skulle behöva lite fler spekulanter på kattungar också. Hade ju varit bra om hon inte hade tryckt ur sig sex stycken då! :/ Men dom är söta som socker i alla fall..
Nu ska jag fortsätta att inte fira vår nationaldag och återgå till att egentligen inte göra något alls. Så får jag se till att hinna slappa lite efter det så att jag inte är helt slut när jag ska jobba i morgon :P
Pöss på er!

söndag 5 juni 2011

Då kör vi älskling...

En helg som började på ett väldigt omtumlande och jobbigt sätt slutade med total lycka och massa massa kärlek :) Gårdagen var underbar. Vi åt och drack som kungar kändes det som efter mer än en månad utan kolhydrater. Kalvfilé med tryffelsås, öl och till efterrätt Créme Brulée.. YUMMY!!! Och till bion blev det efterlängtat lösgodis :D Iofs somnade jag titt som tätt under filmen (Pirates of the Carribean 4) men det var mysigt ändå. :) Jag funderar över en sak bara.... Dödade sjöjungfrun killen eller inte?! Jaja...
Många knutar har lösts upp och mycket funderande har nu fått ett slut.. Eller en paus i alla fall ;) Tror dock jag måste skriva upp alla smarta grejer jag kommit på och alla förändringar med mig själv som jag ska jobba på. Annars har jag snart glömt dom :P

En frukostgåva från älsklingen... <3

lördag 4 juni 2011

Ett år har gått...

Vi hade setts en gång för en vecka sen. Vi hade legat bredvid varandra i en väns soffa och tittat på film. Jag hade vid några tillfällen känt ditt ben mot mitt där vi försökte få plats på schäslongen bägge två. Och under den stunden du visade mig vilken musik du gillar på Youtube kände jag din arm mot min. Du hade den mjukaste rösten och det bubbligaste skrattet och jag kände när du låg där bredvid mig att det här skulle jag kunna vänja mig vid ;)
Men nu hade en vecka gått och på ditt initiativ till fiske så hade det planerats en fisketur och övernattning i vår väns föräldrars hem nära en sjö i Filipstad. Du hade tackat ja utan att tveka som det verkade och jag hade fjärilar i magen. Jag visste inte alls vart jag hade dig. Visste inte alls vart varken jag eller du stod men jag visste att jag ville ge oss en chans för jag kände att det fanns något där och jag ville veta vad det var.
Ni tog en annan bil upp till Filipstad och jag gick som ett nervvrak och väntade på att ni skulle dyka upp och när ni väl gjorde det så visste jag inte vart jag skulle ta vägen. Miljön var perfekt. Det var en av de vackraste platserna jag varit på. Stämningen var på topp. Mina känslor svallade. Dina ögon var så vackra, du var så mjuk och trevlig. Du lockade mig till skratt. Jag betraktade den lekfulla glimten du hade i blicken hela kvällen och jag njöt.
Den natten spenderade du och jag tillsammans i hopträngda på en 60 cm madrass i en husvagn. Vår oskuld har ännu inte kunnat bevisas men vi vet hjärtat ;)

Magin jag kände där uppe det dygnet har jag sparat i mitt hjärta och när tunga tider kommer, plockar jag fram den och känner den inom mig och då kan jag åter känna känslorna jag kände för dig då. Jag minns vem du är och jag kan se att känslorna jag hade då har förändrats. Dom har växt till kärlek och får mig fortfarande att känna fjärilarna i magen även om dom inte fladdrar hela tiden.. ;)

Imorgon har det gått ett år sedan den underbara natten i husvagnen och nu sitter vi här under samma tak med nycklar till ett hem som är vårt gemensamma. Det har varit upp och ner, fram och tillbaka men nu jobbar jag på att ta det vi har uppåt och framåt. Idag skiner solen och natten kommer vi spendera i ett hotellrum som tidigare varit verksamt som fängelsecell. Bion kommer få celebert besök av oss så som Pråmen på kvällskvisten.

I dag äger vi världen älsklingen. Hoppas på ännu ett år fyllt av passion och dynamik ;)