tisdag 14 februari 2012

"Tack för ett bra jobb Sofia"

Tänk att några ord kan betyda så mycket. Min chef sa detta till mig innan vi la på luren idag... "Tack för ett bra jobb Sofia". Jag stod i vårat kök och rodnade och visste inte vart jag skulle vända mig. Ville bara skutta av glädje och det gjorde jag nog också. Bytte i alla fall blöjor väldigt glatt sedan.
Dagen började dessutom med att våran "mattant" hade skaffat en bok till mig under helgen... En bok om grönsaksrätter och detta för att hon lagt på minnet att jag ville laga billig mat för att jag haft det dåligt ställt. Och grönsaksrätter är oftast lite billigare än kött och fiskrätter. Tänk att hon hade mig i tankarna. Jag känner mig så himla stolt och glad för alla goa människor som finns runt mig.
Nu ska jag fortsätta att njuta av Alla hjärtans dag. Jag har inget att klaga på kan jag säga ;)
Alla hjärtans dag på er.... Torsten ;)

söndag 12 februari 2012

Piilots makkara...

En spontantripp till Stockholm vad vad helgen hade att erbjuda tydligen. Meningen var att vi skulle ha varit på Rally men så blev det visst inte. Blev chaufför både dit och hem så nu känns det som om jag varit chaufför nog för några år om man ska se till tidigare erfarenheter. Festen vi var på blev som vanligt något utöver det vanliga. Där Norre och KC är, det är där det händer skulle man kunna säga... Lyckades tyvärr ställa mobilen i en mugg med vatten i fyllan och villan men som tur är finns det tack vare brorsan en lösning på detta. Mobben funkar ju än men kameran är sig inte riktigt lik... Typ.
Jag är verkligen nöjd med vissa förändringar som jag gjort i mitt liv hittills. Jag känner att jag måste påminna mig själv om vad jag faktiskt redan klarat av och gjort.
Jag har tagit mig ur ett destruktivt mönster av hetsätning och bantning och äter idag vad jag vill utan att "grunna" på det och utan att få ångest.
Jag har inaktiverat min FB och har ännu inte saknat den nämnvärt. Jag kommer ju garanterat aktivera den igen snart. Men just nu känns det gott att inte känna att den styr min tillvaro. Jag gillar FB och det är bra på många sätt. Men det finns också en baksida med det och jag hoppas på att kunna använda mig av FB på ett sunt sätt när jag kommer tillbaka.
Jag har rannsakat mig själv och varit ärlig och rak med vad jag vill ha i livet. Jag är rädd för att binda mig, rädd för att släppa in någon på djupet men jag vill göra det. Jag har inte vetat att jag har varit rädd för det. Jag har inte trott på folk som sagt det till mig. Men jag vill faktiskt ha allt det där som andra har. Villa och Volvo men ingen vovve... 
Jag har börjat springa igen! Och det bästa med det är att jag inte gör det för att gå ner i vikt. Jag gör det för att det är bra för min hälsa. För att jag blir pigg och glad och eventuellt för att springa ett lopp tillsammans med ett gäng glada tjejer i vår.
Jag tror att jag faktiskt är på väg att fullt ut acceptera mig själv som jag är...
Underbart!
Nu är det strax dags för Ove Sundberg.. Kontoret avsnitt ett. Inte att missa! Kommer ha en fortsatt underbar söndag kväll.
Peace

torsdag 9 februari 2012

Min plats för sanning..: Köööör på bara ;)

Min plats för sanning..: Köööör på bara ;): Valet och kvalet... Älska eller hata? Svart eller vitt? Allt eller inget? På eller av? En liten gråzon vore inte fel. Jag är nöjd med mitt ...

Köööör på bara ;)

Valet och kvalet... Älska eller hata? Svart eller vitt? Allt eller inget? På eller av? En liten gråzon vore inte fel.
Jag är nöjd med mitt sätt att hantera en situation. Stolt över att ha stått upp för mig själv, varit ärlig och samtidigt visat respekt och handlat med kärlek.
Köpte mig en bräda idag. En begagnad med skor och allt till ett riktigt vrakpris. Ska bli kul att åka igen! Har inte åkt på säkert tio år ju. Har åkt lite skidor nu det sista men det är lixom inte lika kul. Kan inte riktigt säga varför.
På lördag ska jag vara chaufför till och från Svenska Rallyt med ett gäng härliga galningar. Det ska bli väldigt spännande att se vad det får för utgång. Men med ögonen öppna för allt det goda i livet så tror jag det kommer bli fantastiskt.
Jag har haft den bästa veckan på länge med Sigge McQuack. Han är bara för go. Det är så kul nu när vi börjar kunna göra saker tillsammans. Jag känner lite så att, visst vill jag ha fler barn men det är väldigt bekvämt när han nu är så stor som han är. Vägen hit har ju ändå varit ganska lång. Mycket har hänt... Men nu känns det som om jag är tillbaks på rätt spår igen. Wihoo! Nu blir det att plocka lite här hemma så jag med gott samvete kan lämna hemmet och bege mig till gymmet imorgon direkt jag vinkat av Sigge på skolbussen och fram tills jag börjar jobba. Skönt att kunna hitta något positiv med dessa härliga stängningsfredagar! Jag känner mig mycket mindre ensam nu på kvällarna. Hoppas det håller i sig. Nu åker ju <3 till pappa så det är väl egentligen nu prövningen startar.
Men jag tror på mig... Godnattkram till er alla från mig!

måndag 6 februari 2012

Idag...

Stark... Stolt... Förväntansfull... Positiv... Pirrig... Hemlighetsfull... Målinriktad...
Ja det är några av de, inte särskilt betungande känslor jag bär runt på just nu.
Jag jobbar på min acceptans, min tillit och att utgå ifrån att leva i kärlek.
Hur vet du när du är redo? Det vet du aldrig. Helt plötsligt är du bara "där". Du hann aldrig tänka. Du behövde inte.
Livet spelar dig inga spratt. Livet lurar dig inte. Det du får har du dragit till dig. Allt har en mening. Din uppgift är att känna tillit till hjärtats förmåga att välja den rätta vägen för dig. Sudda ut alla tvivel. Fokusera på det du vill ha och livet kommer leverera.
Våga vara i känslan. Njut av den och du kommer få mer av den.
Så här väcks mitt känsloliv som lättast till liv.
Musik... <3

Hjälp! Vad skriver jag egentligen?? :/
Peace

lördag 4 februari 2012

Positiv rapporrrrt :)

Här sitter Sigge och jag och pressar in godis i käkarna, tittar på Melodifestivalen och jag är GLAD! :) Jag känner mig nöjd med livet. Sigge verkar vara nöjd med livet. Han är så underbar.
Idag funderade jag på om jag skulle vara stolt eller orolig. Han visste inte vad han skulle köpa med för lördagsgodis till sin kompis för att han va rädd att kompisen inte skulle gilla det godiset och då skulle det bli orättvist. Därför ringde han och frågade sin kompis vad han ville ha. Kompisen sa då att han inte behövde något så då ville Sigge inte längre köpa något lördagsgodis :/ Vilken sjuåring är så oegoistisk? Jag va det då inte i alla fall ;)

Gjorde en viktig rensning bland mina vänner igår. Tog några viktiga beslut och har fått nytt hopp och ny glädje. Hade ett givande samtal med ett ex idag och jag tror det kommer ha stor betydelse för framtiden. Har dessutom pratat med underbara Anki och fått en helt annan syn på hela grejen. Tack gumman. Jag är stolt, glad och tacksam att du vill vara min vän ;)
Mycket spännande på gång i livet känner jag. Det verkar vara fyllt av utmaningar och överraskningar. Både positiva och negativa men de behövs ju bägge sorterna.
Åter igen har jag fått det jag "vill ha" av någon högre makt ;) Allt liksom löser sig, faller på plats, verkar ut... Lärdomar jag behöver kommer till mig som ett brev på posten. Jag håller mina sinnen öppna och försöker se meningen med varje liten eller stor händelse.
Säger som Tobbe Thorin... "Jag älsker livet!" och jag väljer att ta det goda med det onda. Det är ju det som skapar dynamiken, passionen och spänningen.
Ciao på er!

onsdag 1 februari 2012

blablablabla....

Nu är "tönna" jävligt full... Nu rinner ho över snart.. Måste få ur mig nåt! Måste ordblajja...
Helt ärligt så känner jag mig som ett Ufo... Varför kan jag inte få va vanlig? Varför kan jag inte fungera lika enkelt och okomplicerat som jag känner att andra människor verkar fungera? Alltså problem? Vem har inte problem? Ska jag va helt ärligt så har jag det oförskämt bra! Jag borde verkligen inte må dåligt på något vis. Jag borde inte behöva grubbla över något egentligen.. Men ändå grubblar jag på allt hela tiden. Jag blir så trött på att va mig själv ibland. Vore jag min vän så skulle jag inte orka umgås med mig :P

Så! Nu slutar jag med detta "självknäckeri" för att mynta ett nytt uttryck.
Har ärligt kommit väldigt långt med det jobb jag gör med mig själv. Jag är väldigt nöjd med min insats. Livet ser annorlunda ut idag än när jag började... Eller bestämde mig för att genomföra förändringen kanske jag ska säga. Livet följer inte längre sitt tidigare så fastrostade mönster. Härligt med förändring även om vissa delar av den gör ont så gör det ändå gott på något vis i slutändan.

Idag är det onsdag och jag längtar efter min son!! Min underbara Sigge och hans busiga leende, våra barnsliga bråk före vi kommit ut i bilen på möran och vårat evinnerliga trängande i min säng... Men åh va jag älskar att höra honom andas där bredvid mig i mörkret. Mysa in mig bakom honom när jag har svårt att sova. Varje dag med honom gör livet gladare och lättare.
Kärleken till ett barn är svår att greppa. Den är så självklar samtidigt som den är så sårbar.. Livet blir både lättare och svårare på samma gång. Att öppna hjärtat och älska någon på riktigt gör världen mer komplicerad och varje steg mer riskabelt...
Ändå är det få av oss som ångrar att vi tagit detta steg. Jag gör det inte i varje fall. Trots all längtan och allt dåligt "mammasamvete" och alla jobbiga beslut som tidigare varit lätta.

Haha! Ni märker kanske hur fort det svänger i min hjärna just nu. Mina tankar virvlar runt som en höststorm inne i mig och jag kan ena sekunden skratta hejdlöst och i den andra gråta med samma intensitet :P Ja, jag är schizofren eller lite manodepressiv eller nåt.
Eller så är det bara sån jag är :P
I vilket fall så accepterar jag tydligen mig själv PRECIS som jag är... ;)

Kram på er alla galningar som orkat att läsa sig ända fram till denna rad :P
Peace!