söndag 27 februari 2011

"Eftertänksamhetens kranka blekhet"

Idag är sentimentalitetens dag, "Eftertänksamhetens kranka blekhet"(William Shakespeare), dagen efter man har supit helt enkelt... Tankarna kommer och går, känslor svallar. Idag har jag analyserat hela min tillvaro mycket noggrant och kommit fram till en hel del saker som jag vill bli bättre på och som jag tror skulle göra mig till en lyckligare människa. Inte för att jag är direkt olycklig som det är just nu men som den tänkare, kännare och drömmare jag är så är det alltid något som hägrar där framme...

Jag ska bli bättre på att vara tacksam för alla bra stunder.
Uppskatta och bekräfta alla komplimanger jag får. Jag är alldeles för bra på att vifta bort dem istället för att ta åt mig och säga "Tack!" För ärligt? Hur kul är det att ge någon komplimanger om denne bara viftar bort dem?
Jag vill berätta för mina bästa vänner hur mycket jag tycker om dem oftare än jag gör. Tyvärr är jag lika dålig på att ge komplimanger som jag är på att ta emot dem.
Jag ska göra något för någon annan minst en gång om dagen men göra saker för mig själv ännu oftare.
Jag behöver ge mig själv möjlighet till återhämtning så jag kan få tillbaks harmonin i mitt liv.
Jag ska tillåta mig själv att vara den jag är och vara stolt, det lyser alltid igenom om man försöker vara något man inte är.
Jag ska bli bättre på att be om ursäkt. Hellre en gång för mycket än en gång för lite..

Igår va jag ute på Selma och hade en alldeles fantastisk kväll.. Det fanns vissa personer som gjorde den här kvällen lite extra och jag vill tacka er. Så tack! Johanna, Jennie, Michelle, Anders och mamma. Alla ni har på olika sätt satt guldkant på kvällen för mig..

<3<3<3

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar