Nu vet jag att känslor inte är konstanta. Känslor kan avta och dom kan komma tillbaka... Det låter så självklart att man har svackor och det är ju sånt man säger till alla andra och sånt man får höra av andra när man själv har det lite knackigt i förhållandet. Men jag har inte riktigt tagit det till mig.
Jag har trott att man alltid kan känna den där lilla gnistan om kärleken är äkta men jag har nu fått tänka om. Min älskade sambo har som tur är aldrig gett upp hoppet om oss utan han har varit stadig som en klippa och gjort allt han har kunnat för att inte ge upp oss medan jag har varit mer av en flyende natur. Jag har närmare till att ge upp. Tack älsklingen för att du älskar mig trots mina nycker och mitt flyktbeteende.
Vi hade fest här igår kväll. Superkul att det kom så många kompisar till Robin! Och festa, det kunde vi... Satan i gatan ;) Oj oj oj va överförfriskade vi blev... :P Men kul hade vi in i det sista.
Jag fick också känna lite svartsjuka och det är jag faktiskt väldigt glad över. Min! Han ska va bara min! ;) Gnistan är åter tänd, lågan brinner, kärleken frodas och växer igen. Jag älskar det! Livet är underbart...
Tack och hej...
underbar bild!
SvaraRadera