torsdag 6 december 2012

Ack den kärleken...

Va häftigt det är med kärlek när allt fungerar. Jag har äntligen hittat det där som alla letar efter. Den fullkomliga kärleken. Men varför hittar inte alla den? Jag tror att det kan bero på att vi alla inte har en lika tydlig bild av precis det som vi vill ha för vårt inre. Jag var inte beredd att vika mig en tum, endast det bästa var gott nog. Jag visste precis vilken känsla jag ville att förhållandet skulle bygga på och vad jag ville få ut av det och här står jag nu... Och jag kunde inte vara lyckligare än jag är tillsammans med Dig.
Du, mannen i mitt liv, får mig att känna mig älskad och trygg. Får mig att känna mig som den enda för dina ögon. Du får mig att se fram emot det som tidigare skrämt... Tillsammans med dig känner jag mig stark och modig.
Jag har alltid innan levt och verkat för att vara stark i mig själv, att aldrig vara beroende av någon och detta har jag lyckats ganska bra med. Därför blev jag väldigt rädd när nya känslor dök upp. Jag har nu fått hjälp att förstå att äkta kärlek handlar om att bli helt och fullständigt, totalt beroende av en annan människa. Och det är helt ok! Jag börjar tycka om känslan av att varken vilja eller kunna leva utan Dig. Du är en av de finaste sakerna som jag fått uppleva hittills och vi har ännu många fina stunder att uppleva tillsammans.
Oavsett om jag får leva en dag eller fram till ålderns höst så hoppas jag på att få tillbringa varje dag i Ditt sällskap.

2 kommentarer:

  1. Detta är äkta kärlek det Sofia:) är så glad för din skull. Stor kram /anna

    SvaraRadera
  2. Ja det känns så :) Blir så nyfiken nu... Vilken Anna? :) Kramar

    SvaraRadera