Att konsumera eller att inte konsumera det är frågan...
Vi människor konsumerar nåt alldeles otroligt och då menar jag inte bara prylar utan ALLT, och inte minst intryck. De flesta av oss har ständigt en mobil, en surfplatta eller en dator påslagen i närheten eller en pod i lurarna, radion eller tvn i bakgrunden och så klagar vi över att vi är stressade, tankspridda, deprimerade och trötta. Jag själv inte minst.
Jag vet att jag tidigare pratat om och skrivit om vikten av mediebegränsning för just mig själv och att jag känt av problematiken att bli beroende av sociala medier men nu sedan jag blev sjukskriven och börjat att verkligen börja lyssna till mina behov så känner jag det tydligare än någonsin. Jag vet också att det är motsägelsefullt att jag just i detta nu sitter i soffan med datorn i knäet och skriver i en blogg som sen skickas ut i etern och delas med er vilket är precis det jag predikar emot på ett vis.
Men det som utgör skillnaden för mig och vad som motiverar mig till att ändå blogga är att det för mig är ett utlopp för min typ av kreativitet. Att formulera mina tankar till ord...
Jag tycker absolut inte att det är något "fult" i att använda sig av tekniken som finns idag men för egen del så skriker min kropp och själ efter tystnad och ro. Något i mig påminner mig ständigt om att koppla ner runt omkring och våga vara med mig själv, i tystnaden, i rastlösheten och stillheten. Att våga möta den.
Jag ser våra barn idag som alla sitter med sin mobil varje ledig sekund och tittar på youtubeklipp om gud vet vad. Hur kommer det att påverka deras framtid? Det vet vi inget om idag. Men jag kan tänka mig att med den här typen av stillasittande livsstil och hjärnans ständiga konsumerande av intryck och avsaknad av vila, borde ge barn sämre fysiska förutsättningar i vuxen ålder än min generation har och jag tror att även mängden stressade och deprimerade barn ökar för varje dag som går. Det här skrämmer mig och får mig att vilja agera.
Självklart så är ju tekniken här för att stanna men hur ska vi hjälpa våra barn att hantera medietrycket som finns idag? Hur ska vi hjälpa oss själva? Eller kommer evolutionen göra oss starkare och göra så vi klarar av att hantera av mer information utan att påverkas negativt av den i framtiden? Jag klarar inte av det i alla fall. Det är ett som är säkert...
Samtidigt med detta så är det inte bara den mediala stressen som talar till mig utan även den regelrätta konsumtionen. Överflödet av prylar och annat som jag inhandlar hela tiden. Nåt inom mig säger att det får vara nog nu samtidigt som något försöker få mig att inte bryta mitt mönster såklart.
Jag vill inte överkonsumera! Jag vill inte överäta! Jag vill leva i enkelhet. Jag vill skapa av det naturen ger mig,. Jag vill återvinna och återbruka. Jag vill baka och odla. Jag vill leva giftfritt och jag vill njuta av det lilla i det stora. Men jag klarar det inte.
Konsumerandet av internet, dålig mat med kemikalier och reklam gör mig passiv, bekväm, lat och fattig. Jag har glömt hur bra det känns att jobba hårt för det man vill ha. Min kämparglöd har brunnit ut. Kreativiteten har slutat flöda... Mönstret är svårt att bryta. Det kommer kräva mycket av mig. Jag har så många ursäkter till att låta bli.
Jag måste påminna mig om att "Less IS more".
Jag vill inte leva så här.
Jag vill kunna höra mina tankar och känna vilka behov jag har.
Jag vill inte slösa med jordens resurser.
Jag vill bidra till mina barns framtida psykiska hälsa och kreativitet och
allt börjar med mig...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar